Skrevs den 28 Juli 2010
Igår började dagen med regn och kyla. Det kändes som höst och jag fick ta på mig en extra tröja när jag åkte uppför fjället. Prognosen hade lovat halvklart väder och jag höll tummarna för lite bättre väder framåt eftermiddagen. Och det funkade!
Solen tittade fram efter lunch och på kvällen var sommaren tillbaka på riktigt. Jag och Viktor hyrde en båt på Intersport och begav oss mot Burusjön med korv, ketchup och nyckeln till roddbåten.
#bild2#
Elden tog fart vid strandkanten.
Vi började med att tända grillen för att sedan ta en roddtur innan vi hittade glöden... På bilden längst upp ser ni Viktor och i bakgrunden Nipfjället som ser ganska annorlunda ut från det hållet.
#bild3#
Cissi njuter av solen.
Efter grillningen kom både Martin och Cissi förbi. Martin och Viktor testade fiskelyckan och sen tog jag och Cissi och körde kyrkrodd i båten. Vi fick upp bra fart och hamnade mitt på sjön där vi la oss i solen och pratade om Victoria och Daniels kungliga bröllop. Vi kom fram till att vi troligen inte hade fått ro deras båt fram till slottet.
#bild4#
Skrevs den 27 Juli 2010
Idag fick jag två bilder skickade till mig av Micke Brunnberg som är IT-proffs här på Idre Fjäll. Han var ute och körde bil när han såg ett helt gäng renar som ville ta liften upp till toppen. Tyvärr gick inte liften idag och renarna fick gå upp istället. Men på torsdag mellan 13 och 16 kan de och du ta liften upp igen.
#bild2#
Skrevs den 23 Juli 2010
Så har det känts denna veckan på Nordäventyr. Turerna vi hittils haft har varit smockfulla. Det har till och med varit så mycket att vi har fått sätta in dubbla turer, och även dom har bokat på nästan fullt. Så högtrycket denna vecka är ett faktum! Jätte kul så klart, även om 12h arbetsdag för 4:e dagen i rad börja snart ta ut sin rätt på dom tappra guiderna.
Idre just nu blommar verkligen för högrtyck, framför allt väldigt kul att se så många besökare från andra länder tar sig hit. Du kan nästan räkna till att varannan bil du möter på byn har en utländsknummerplåt. (Står du även kvar lite längre kan också se hur många gånger byns Moppe raggar blåser förbi en vanlig dag - cirka 3ggr på var 10:e minut.)
Detta blir då väldigt roligt då många av våra genomgångar blir på engelska. Vi har i vårat arbetslag Mike, en engelsman som på sina få år här i Sverige har lärt sig pratat fantastiskt bra svenska. Självklart är den inte alltid felfri, något som vi kollegor brukar på ett mindre ödmjukt sätt påpeka. (Läs "ödmjuk mobbing på arbetsplats")
Men nu är det äntligen payback för Mike! Då vi övriga guider mycket väl gör oss förstådda för en utländsk turist men som Mike själv hade sagt, "inte helt fel fri". Vilket så klart han extremt odiskret och anti-ödmjukt påminner oss om. Inte mer än rätt tycker jag, what goes around comes around.
Annars då? Jorrå! Gränspuck till dunjacka igår då iskall luft ifrån yttre rymden (eller något) drog sig ner över vår vackra dal, 4 grader visade termostaten igår kväll. Tack o lov skiner nu solen återigen, så hittar du en vindfri o solig plats kan du säkert pressa upp temperaturen till en tvåsiffrig nivå igen.
Fram tills nästa gång, njut av solen - snart är snön här igen!
Tjipp Tjopp!
Skrevs den 22 Juli 2010
Gästblogg: För somliga är det lata dagar med sol, bad och en glass i solen som är semester. Att sova länge, läsa böcker och göra ingenting. Träning kommer ofta ganska långt ned på priolistan under semestertider men det behöver inte vara så. Man kan träna tillsammans med familjen, det gör vi!
Vi är på Idre Fjäll ofta. Mest på vintern förstås, då åker vi längdåkning, men även på sommaren och då gör vi en del saker som andra uppfattar som straff, eller i alla fall ett träningsläger. Avgjort inte semester i alla fall. Men det är få ställen man har sådana fina träningsmöjligheter som här uppe på Idre Fjäll så man bara måste utnyttja dem. Läs och avgör själv: Semester eller träningsläger?
#bild2#
Vi kom upp i måndags kväll och sedan dess har vi hunnit med fyra träningspass. Två på tisdagen och två igår under onsdagen. Idag blir det åtminstone ett pass till innan vi åker nedåt landet igen. Först åkte vi rullskidor och inlines backen upp från Idre by till Idre Fjäll. Vi mätte och det är ungefär 8 km och stigningen är ganska kännbar. Om det var någon som åkte upp till fjället i tisdags eftermiddag och såg tre tokstollar i reflexvästar så var det vi. Efter det åkte vi upp till stugan, bytte till torra kläder, laddade om med några glas mjölk och lite russin och begav oss ut på en löptur fjället runt. Det är en fantastisk runda med underbar natur och det är alldeles, alldeles tyst. Man hör bara sina egna steg och sin andhämtning. Det måste upplevas! Självklart kan man gå om man inte vill springa. Det är lika vackert ändå. Vi träffade också en ren som tittade på oss som om vi vore tokiga.
#bild3#
Igår utnyttjade vi de fina slalombackarna. Fast åt fel håll. De är jätteroliga att susa nedför med skidor på vintern eller med cykel på sommaren. Uppför är de inte lika roliga men träningen man får är oslagbar. Ta med dig ett par stavar och gå uppför. Man behöver inte springa för att det ska vara bra träning. Det räcker alldeles utmärkt att gå och stavarna gör att man aktiverar hela kroppen. Alla kan göra det, välj bara rätt tempo för din egen kapacitet. Ja, ni ser ju själva. Helt klart semester! ;)
Foto: Runi Wold.
För fler bilder, mer tokerier och träningsinspiration, läs Heidi Wolds träningsblogg Dåligt Samvete
Skrevs den 17 Juli 2010
Det var det första Maud på fäboden sa när hon ringde mig imorse. Tackan Lovisa har haft lamm i magen och inatt var det dags för de båda lammen att komma ut till världen. Problemet nu var att tackan inte ville ge lammen sin mjölk vilket betyder att man måste hjälpa till.
#bild2#
Johan på fäboden och Elin hjälper till att ge lammen mat.
Mauds egen personal på fäboden fick hjälp av Elin och Viktor som jobbar på sportavdelningen för att hålla fast tackan och hjälpa lammen hitta mjölken.
#bild3#
Johan och Viktor tar hand om de nyfödda lammen.
#bild4#
Till och med jag fick vara med och hjälpa till.
Eftersom lammen nu i början behöver mat runt varannan timma är det viktigt att mamman ger lammen mat. Nu verkar det som om mamman Lovisa tar lammen till sig och vi får hoppas att lammen inte behöver svälta.
#bild5#
Skrevs den 16 Juli 2010
Gåetie betyder hus eller kåta och det är just till en torvkåta som kvällens tur tar oss. Våra guider Helena och Peter möter upp oss vid Renbiten, deras samiska affär i Storsätern som ligger 4 mil norrut från Idre Fjäll. Därifrån beger vi oss till Grövelsjön där vandringen startar. Vi går en halvtimme och gör många stopp på vägen för att titta på naturens under, lyssna och spana efter älgen Frida och vi andas den friska härliga fjälluften! Vandringen är lätt och utsikten är fantastisk.
#bild2#
Väl framme vid kåtan som Peters farfar bodde i på 1930-talet får vi veta hur det fungerar med renskötseln, hur renarna rör sig under året och jag får veta att de 20-tal renar som befinner sig på Idre Fjäll hör till Idre Sameby och utgörs av ett gäng sarvar(hanrenar) som fattat tycke för betet och alla gäster som besöker Idre Fjäll. Helena berättar att renar är oerhört snälla och nyfikna djur. Hon tipsar om att man kan öppna bildörren och kliva ut om vi träffar på renar på vägen som inte vill flytta på sig. Då kommer de nämligen att gå iväg.
#bild3#
Utanför den vackra torvkåtan lär Peter ut kastteknik med lasso. Vi övar upp vår teknik och tycker att vi är rätt så duktiga. Peter och Helena berättar att de ibland behöver hjälp med renskiljningen och kalvmärkningen och då är det ju alltid bra att kunna kasta lasso. Medan vi försökt pricka renhornen med lassot har Helena förberett middagen över öppen eld inne i kåtan och vi bjuds in att smaka av läckerheterna.
#bild4#
Som gäst är det viktigt att respektera de samiska traditionerna för hur man beter sig i en kåta. Peter och Helena har platserna längst in vid köket och sedan får vi sitta längs sidorna runt elden. Vi serveras god renkebab som är gjord på renkött från trakten och som sägs vara Sveriges bästa renkött pga av de goda födoförhållandena. Under måltiden tittar vi in i elden och Peter berättar fler historier och vi får ställa en massa frågor om allt möjligt. Efter maten bjuds vi på kaffe och kanderad kvanne(hundkex).
#bild5#
Utanför skiner solen fortfarande över grövelsjön. Utsikten över Salsfjället och de norska fjällen är magnifik! Detta är en väldigt rofylld och vacker plats. Mätta och belåtna vandrar vi hemåt i det vackra och ljusa kvällsljuset. Väl hemma i sängen somnar jag som en sten och sover godare än jag gjort på länge!
Skrevs den 13 Juli 2010
...så därför har vi gjort en film! Vi på Nordäventyr tar cirka 2 gånger i veckan en paus från gummibåtarna, och kör en av våra absolut häftigaste turer - Canyoning. När folk frågar vad turen innebär, brukar jag kort o gott säga - som forsränning, fast utan båt.
Man blir heltäckt med neuprenskydd från topp till tå, flytväst, hjälm och sele. Sedan tar vi oss ner för en cirka 2km lång canyon på alla dess möjliga sätt, hoppar, simmar med strömmen, firar med rep o mycket mer! Det är en vacker och adrenalinfylld tur som mycket handlar om att våga möta sin räddsla. Eller vad sägs om ett 12 meter högt hopp rakt ner i ett vattenfalll? Men lugn, då guiderna har en fantastisk spetskompetens med att övertala folk att puscha sin gräns så blir detta en härlig tur för alla!
(Okej, ALLA måste inte hoppa 12m, det finns alternativ men guiderna framstod så proffsiga så här)
Spana in filmen så får ni ett litet hum om vad jag pratar om
Canyoning är en ganska unik produkt som inte finns på många ställen i Skandinavien, dessutom har vi valt att ha relativt små grupper på turerna. Så vill man vara säker på att få hänga med, boka din tur snarast.
Ses på vattnet!
Skrevs den 12 Juli 2010
I morse fick jag ett mail från Ulrik på Intersport här på fjället. Han är Idre Fjälls egen elittränade mångidrottare och i mailet tipsade han om hälsospåret som precis fått ny bark och broar över sanka partier. Han uppmanade oss kollegor att testa spåret och även utmana hans tid (som förmodligen är helt omöjlig att slå).
#bild2#
Sagt och gjort snörade jag på mig joggingskorna och bagav mig till stadion där spåren startar. På vägen träffade jag en före detta dansk arbetskamrat som är här med sin familj på semester. Han bjöd in mig på middag efter löpturen. Trevligt! Väl i spåret springer jag både det röda (5 km) och det gula (2,5 km) Hälsospåret som tar mig på smala stigar och vägar genom vacker tallhed och myrar med vacker utsikt över vår fina fjällvärld där Städjan och Nipfjället hör till höjdpunkterna.
Det är varmt, kanske en av sommarens varmaste dagar och jag njuter av fjällbrisen som fläktar bort mina svettpärlor i pannan. Jag varvar ner på min promenad till sporthallen där jag kör lite styrka och stretchar i gymet innan jag duschar. Väl i lägenheten där middagen serveras bjuds jag på ett glas vin, biff, potatis och en storslagen utsikt över de norska fjällen från balkongen. Solen steker och termometern visar 35 grader! Jag tar en klunk vin, blundar en liten stund och känner hur solen värmer medan jag hör barnens skratt och plask från poolen. Innan jag öppnar ögonen hinner jag tänka: undrar just vilken tid Ulrik hade? Jag konstaterar att jag har nog många timmar kvar i löparspåren innan jag kan klå den, men det spelar inte så stor roll för jag är nöjd med min insats och framför allt nöjd med den trevlig avslutningen på en härlig dag!
PS. Vill du utmana Ulriks tid så kan du träffa honom på Intersport, i sporthallen eller som ledare på en av våra cykelturer där han delar med sig av sina tips och kanske även sin tid.
Skrevs den 09 Juli 2010
Sista dagen och hela gänget blev godkända på gröna-kortetkursen på Idrefjällens golfbana! Det är riktigt skönt att ha det avklarat och nu är det enda som kvarstår att kämpa sig ner mot ett officiellt handikapp i golf. Frågan är om jag kan skriva enda eftersom det känns som om det är en ganska lång bit kvar?
Nåväl, på bilden ovanför står i alla fall en coach och fem stolta golfspelare. Fr v. Jocke, Helena, Robert, Conny, Sara och Maud. Och det är självklart tummen upp för det här sköna gänget som lyckades ta sig runt banans sista 9 hål idag.
#bild3#
Jag slår ut bollen från tee.
Eftersom vi skulle hinna runt hela rundan började vi en timme tidigare idag. Självklart lite uppvärmning på driving rangen för att mjuka upp sig och sedan gick jag och Conny iväg på en boll. Vi slog inte ut bollen på ordinarie tee utan slog från den grön-vita markeringen runt 200 meter från greenen.
#bild2#
Conny får publik från greenkeepern Jonas Gardsiö.
Nu äntligen känns det som att valet av klubba börjar släppa. Lägst nummer kommer längst och ju mer vinkel det är på klubborna desto högre men kortare kommer bollen. Det var inte helt enkelt att ta sig igenom 9 hål. Som tur eller otur var kom Jocke ibland förbi och gav lite tips. Ibland blev det bättre men ibland blev vi bara mer nervösa och hamnade snett...
#bild4#
Det här var en kille som hamnade helt snett, misstänkt lik mig i de kläderna...
Jag fick ihop totalt 15 poäng på de 9 hålen och både jag och min bollkompis Conny höll samma nivå på spelet vilket gjorde att vi ofta hamande bredvid varandra.
#bild5#
Vad har jag då lärt mig under en veckas golfkurs? Jo att en myrstack räknas som tillverkat hinder och ger fri drop två klubblängder ifrån stacken. Det och sen allting annat som gör golf kul att spela.
Nu återstår bara att tacka för en kul vecka på Idrefjällens golfbana tillsammans med mina nya golfvänner och framförallt vår coach Jocke som hjälpt oss till det gröna kortet!
Vi ses på första tee!
Mer info:
- Dag 1. På väg mot grönt kort i Idre.
- Dag 2. Dag två på Idrefjällens golfbana.
- Dag 3. Tre dagar närmre ett grönt kort i golf.
- Dag 4. Första dagen ute på golfbanan.
- Läs mer om Idrefjällens golfbana.
Skrevs den 08 Juli 2010
Jag och mina fyra nya vänner är på väg mot ett grönt kort i golf på Idrefjällens golfbana och här är följetongen om hur vi tar oss dit.
Idag vågade Jocke släppa ut oss själva på golfbanan. Efter en halv hink slagna bollar på driving rangen kändes det bra och vi delade in oss i två bollar. Jag vet att det låter lustigt men om jag förstått det rätt så heter det boll när man är ett gäng som går tillsammans. Fråga mig inte om golfens alla märkliga saker.
Jag, Conny och Sara gav oss iväg ut på tians tee (startplatsen) men vi använde 150 meters markeringen istället för fullängd. På bilden längst upp ser du Sara som precis ska slå ut från hål 14, kanske inte hennes bästa hål eftersom utslaget hamnade precis framför vattenhindret innan fairway men hon räddade det bra.
#bild3#
Sara firar på hål 16.
Vi fortsatte igenom banan med blandad kvalité på slagen, ömsom höger ömsom vänster och ett par där emellan. När man väl tänkte på vad Jocke sagt om hur du ska stå, hur du ska slå och hur du ska följa med slaget ända fram så går det bra. Så fort jag släpper garden och inte tänker igenom slaget så hamnar den i skogen, bunkern eller till och med vattnet.
#bild2#
Jocke tipsar sara från golfbilen på väg mot sista hålet.
Efter en avslutad 5-hålsrunda var vi tillbaka vid klubbhuset och det var dags för det teoretiska provet. Efter ett par dagar känns det mycket mer naturligt än från dag 1 men ändå svårt. Många frågor var ställda på ett lurigt sätt men eftersom vi arbetade i grupp hoppas vi på guldstjärna imorgon.
#bild4#
Maud kliar sig i håret och Helena klurar på frågorna.
#bild5#
Och en efterfrågad bild på mig själv på golfbanan. Idag kör jag moderiktig piké, marinblå chinos, keps och sneakers. Missa inte detaljen näsduk i bakfickan. Allt för att hitta sin egen golflook. :)
Mer info:
- Dag 1. På väg mot grönt kort i Idre.
- Dag 2. Dag två på Idrefjällens golfbana.
- Dag 3. Tre dagar närmre ett grönt kort i golf.
- Dag 5. Äntligen grönt kort i golf!
- Läs mer om Idrefjällens golfbana.
